Återfall
Idag hade jag en träff med Felicia i Habo. Det är en tjej som för flera år sen "arbetstränade" med mig på Ekåsen efter att ha varit utbränd och sjukskriven i ett år.
Hon gick med mig i sex månader och efter det fick hon en tjänst som undersköterska. Allt funkade jättebra i nästan tre år sen brakade hon igen.
Nu har hon varit sjukskriven i ett och ett halvt år och inget händer... Hon började med lite rehab i januari men den avslutades snabbt i och med Corona.
Jag förstår inte hur vården tänker. En tjugosex-årig tjej som bara går där hemma, får ingen vård, väldigt få samtal med kurator/terapeut/psykolog. Bara förlängd sjukskrivning han hela tiden.
Jag bad henne fråga om hon inte kunde arbetsträna med mig igen på deltid efter ca tre månaders sjukskrivning (då mådde hon bättre)
Men det gick inte. Det skulle göras utredningar osv... men inget har blivit gjort.
Idag träffades vi i alla fall och tog en promenad på en timme. Vi hade mycket att prata om så det var kul att ses.
Men fy fasiken vad kallt det var! Fyra grader och isvindar. Jag hade t-shirt, tröja, jacka och vintervantar & frös! Felicia gick i tights, linne och en uppknäppt jeansskjorta 😱🥶
Hon frös inte!
Jag var ordentligt frusen när jag kom hem. Det blev en stor kopp kaffe under en filt för att tina upp kroppen.
För övrigt var dagen ganska lugn. Jag strök och plockade lite här hemma.
Strax innan jag skulle gå ut i stallet sa min mage upp sig totalt.
Förr hade jag problem med magen varje dag (hur orkade jag?) nu händer det väldigt sällan tack vare mina homeopatiska mediciner. Tack gode gud för dom! Eller tack gode Lars (som homeopaten heter) borde jag väl säga!
Men som sagt, idag fick jag ett återfall och var glad att Stephie kunde rida Sigge för det hade jag inte fixat.
Utsikten från min plats på stolen i ridhuset.
Jag fick sitta i soffan resten av kvällen för att lugna magen.
Kommentarer
Trackback
