På vägarna med Coppen
Halv nio rullade vi (S & jag) ut från gården med Coppen i transporten.
Vi körde ner till Sölvesborg med honom, till hans uppfödare. Till Skåne brukar jag säga men det ligger nog i Blekinge.
Coppen kände igen sig och verkade nöjd när han vi lastade ur honom.
Dom bor i en liten pittoresk by med massor av hästar, kor, höns, katter och hundar.
Lille Zeke, så söööt!
& en underbart gullig kalv som föds upp på flaska.
Vi blev bjudna på fika i deras uterum och blev kvar längre än vi hade tänkt. Det finns många hästar att prata om!
Coppen blir kvar där nu, hos dottern i familjen som ska försöka stärka honom genom tömkörning & skogsridning.
Vi körde olika vägar dit och hem, det finns liksom ingen självklar väg dit. På vägen ner passerade vi Älmhult, vi blev ganska fundersamma när vi såg skyltarna i den här rondellen...
Vi försökte utläsa varåt vi skulle köra men ingen av oss kan arabiska, eller vilket språk det nu är, så det var inte lätt.
Bor det inga svenskar i Älmhult??
Svårt att se men rapsfälten har börjat blomma i södra Sverige. Dom ligger nog minst en vecka eller två före oss. Trots att dom också har haft en väldigt kall och blåsig vår.
När vi kom hem hade Alice varit här och lämnat en av sina hästar. Den store Don Rosso. Stephie ska ha honom i träning ett tag.
Nu ska det bli skönt att sova.
God Natt
Kram ❤️
Kommentarer
Trackback
